Elektronikskrot- bryr vi oss??

Bryr vi oss om vem och hur många som skadas av allt vårt avfall från våra gamla datorer, mobiler o paddor??

https://www.google.se/amp/s/amp.fastcompany.com/40515861/see-inside-the-hellish-e-waste-dumps-where-your-old-electronics-go-to-die

Flygande!

Jag flyger alltför mycket!

Flygplanet på bilden som vi flög med från Arusha i Tanzania till Zanzibar ifjol är inte riktigt representativt för de flygplan jag vanligtvis flyger med, men representerar resesättet mycket illustrativt. 

Jag är enligt SAS 5 resor från att nå Guldkort! Det är helt sjukt!! 

Jag som är miljöintresserad, är bekymrad över CO2 utsläppen och vill att världen ska åka mer tåg! 😳

Snacka om att tala med kluven tunga. Jag reser otroligt mycket i jobbet och även om jag i mitt jobb verkar för klimatanpassade transportsätt när jag säljer tåg o andra järnvägsrelaterade produkter så ger det ju mig inte Carte Blanche för obegränsat flygande!! 

Det är mindre än 5% av världens befolkning som regelbundet flyger men flyget står för en vesäntligt större del av klimatpåverkan. Jag är övertygad om att vi måste minska vårt ohållbara resande i västvärlden men hur när hela samhället snurrar runt detta? Hur, när flygande glorifieras och tåget motarbetas med nationella regelverk mm? 

Snabbt snabbt ska allt vara, speciellt i yrkesresande, och utrymme för långsammare transportmedel inom Europa finns inte. 

Om man privat skulle säga att man ska åka tåg i Europa så ses man i många kretsar som kufisk... och lågprisflyget är ju svårt att konkurrera med. 

Men jag tror vi är en förändring på spåren! #jagstannarpåmarken får fler och fler följare. Fler och fler höjer sina röster för att bättre cross-border möjligheter för bokning bör finnas. Oklart när vi når en tipping point att detta faktiskt påverkar investerare i infrastruktur och tåg- som måste till för att mer kapacitet ska uppstå och fler ska kunna ta tåget. Men jag tror verkligen något är på G!!

Så även om jag nu får guldkort i år (iså fall första gången nånsin) så är det nog ett tecken på att vi nått peak-flygande!! 

Hur många jordklot behöver jag?

Jag kände att jag behövde börja med en nulägesanalys!

Hittade snabbt två web-platser för detta.... Det tar ca 10 min att fylla i om man gör det som jag gjorde nu, lite grovt. Ska man göra det mer noggrant så kräver det en del samlande av information. De är indelade på ungefär samma sätt med Bostad, Resor, Mat och Konsumtion.

Intressant övning

1) Klimatkontot 
Framtagit av IVL - svenska Miljöinstutet - som verkar seriöst...
Säger att jag gör av med 13,9 ton CO2 per år + samhällets bidrag på 2 ton!
Över 8 ton från resor! ENligt IVF så gör medelsvensken av med 8 ton CO2 -vilket motsvarar 4 jordklot - jag slår det med 50% så min livstil kräver ca 6 jordklot.

2) Klimatkalkylatorn 

Framtagen av WWF (Världsnaturfonden). Också seriös men hade INGA frågor om tjänsteresor och för mig är det en mycket stor del av min miljöbelastning.

Den säger att jag använder 14,2 ton CO2, motsvarande 5 jordklot. Med tanke på att inga tjänsteresor togs med så hänger siffrorna nog ihop (samt att jag inte fyllde i så exakt). Kommer nog fortsätta använda Klimatkontot isället (den övre)...

SLUTSATS

Åt helvete för stora utsläpp medför mitt liv! Min redan existernande klimatångest blev ju inte bättre direkt men nu har jag ett verktyg att mäta med vilket jag gillar. Nästa steg?

Nyhetsmatt

Det är lätt att bli nyhetsmatt med många tråkiga nyheter runt om i världen. 

Jag oroar mig för både politiska utvecklingen i många länder som Polen och Ungern.
Jag oroar mig för vad Brexit ska innebära för polariseringen inom EU
Jag oroar mig för våldet mot Blåljuspersonalen i Sverige
Jag oroar mig för intoleransen i världen och sverige
Jag oroar mig för vad Trump ska hitta på med kärnvapenmakten och makten över tonen i dialogen i världen.
Jag oroar mig slutligen för Klimathotet och känner mig både maktlös och som en syndare med allt i mitt liv som inte är så klimatsäkert...

Men nu vill jag börja lära mig lite mer om vad jag kan göra för Klimatet och miljön - mer än min plastkamp som fortsätter... Och tänkte skriva om det här!

Mörker och trötthet

Mörkret under vintern är jobbigt att ta sig genom. Jag tycker det blir värre för varje år. Tröttheten hänger över mig och vemodet. Det djävla vemodet. Känner mig låg och hängig. Vill mest dra en filt över mig.  Längtar efter min mormor och morfar. De dog ju för över 20 år sen…. Skulle vilja gå in i morfars verkstad och andas in doften av trä och fika hos mormor och lyssna på klockan som tickar och se henne på pallen

Dessutom två år sen mamma dog. Fyra år sen pappa dog.  Alla möjligheter till försoning och förståelse borta för alltid. Varför fick jag skulden för att finnas till? Varför övergav de mig båda två? Vemodet och sorgen fortsätter krypa runt hjärtat.

Saknar mina ungdomar som är bortresta. Det är tomt utan dem. De är på väg ut i livet och behöver mig mindre och mindre. De är fantastiska, kloka och självständiga ungar som jag älskar så…

Fyllt halvsekel nyss. Känns även det vemodigt. Stolt över mycket i mitt liv, skamsen över en del, förlägen över annat. Nöjd och lycklig över hur allt utvecklats i mitt liv. Fundersam över vad jag vill och kan göra med resten av mitt liv. Pinsamt medveten om att vi vet inget om hur långt livet blir…. Älskar mitt arbete, brinner för kunderna och affären och att utveckla verksamheten och medarbetarna. Men vill bidra till mer.

Jag är orolig över intoleransen som sprids över världen, orolig över klimatförändringarna. Jag känner vanmakt över att vi alla bara kör mot stupet samtidigt som vi bråkar om vilken musik vi ska spela på bilradion…. Vi är alla så fokuserade på vår egen status och position att vi missar målet….. Vad kan jag göra inom detta, hur kan jag bidra? Det lilla jag gör känns oerhört litet i sammanhanget.

Framtiden är dock kärleken, kärleken till älskade Magnus, kärleken till Barn och bonusbarn, syskon, vänner och släkt. Kärlek i form av omtanke till såväl människor som miljö. Även omtanke över sig själv och sin kropp.

Fortsätter reflektera och älska!

#metoo

Länge sen var det jag bloggade

Länge har jag känt mig mätt och maktlös över allt som händer i världen; krig i Syrien, Nazister mer synliga i Sverige, galen president i USA som tillsammans med andra galna ledare i världen (Polen, Ungern tex) driver världen mot mer intolerans och större polarisering samt utmanar flera av fundamenten till demokrati i världen. Dessutom miljöproblem av en magnitud som alla (inkl jag) sticker huvudet i sanden för.

Jag har inte vetat i vilken ände jag skulle börja, det finns så mycket att tycka....

Trött men engagerad Maria i Oslo...

Engagemanget kring #metoo 

Vilket engagemang - över en fråga som jag alltid känt till men gjort som många andra, blivit irriterad i stunden (eller tom arg) men skakat av mig det som en del av livet.

Men det är inte OK med sexuella trakassarier eller övergrepp!!

Jag är glad att det äntligen blivit en "storm" över detta och jag hoppas för våra döttrars skull att det håller i sig och inte blir en dagslända!

Jag är glad över en annan sak också att äntligen får vi bort diskussionen om att detta har md hudfärg eller kultur att göra. Det har det inte! Det har med en machokultur att göra - som går på tvären över länder, kulturer och miljöer. För alla uppväxande flickors skull är det dags att vi alla säger NU ÄR DET NOG.

Bästa satir denna vecka!

Min egen erfarenhet.... #metoo

När jag tänker efter så finns det så mycket.... Denna vecka har jag jobbat besinninglsöst mycket men trots allt har bilderna kommit....Ursäkterna för pojkarnas beteende började tidigt. Jagandet och tafsande började redan på mellanstadiet. "han visar bara att han tycker om dig" fick man höra..... NEJ fel sätt!! Dock är jag tacksam över att jag aldrig råkat riktigt illa ut och jag känner stor ödmjukhet över de som i åratal hållit det inne och sedan vågar berätta!

När jag var allt för ung så var jag ofta alltför onykter... Jag var flera gånger i utsatta situationer men en gång minns jag speciellt, med skräcken från då fortfarande kvar. En äldre kille på en fest kräver plötsligt att jag ställer mig upp och snurrar runt för att han ska kunna granska mig. Jag blir tydligen "godkänd" och det tvivelaktiga nöjet uppkommer då... Jag blir uttagen ur rummet med denna kille, instängd i ett anna trum med enbart honom där han försöker få ha sex med mig. Fråga mig inte hur jag tar mig ur detta - men ut tar jag mig med andan i halsen....

Senare börjar jag jobba. På de flesta arbetsplatser jag varit på har det funnits killar vi tjejer pratar om under rubriken "passa er för att hamna själva med NN".... Jag har på senare år haft seniora chefsroller och dessutom har jag en rätt så stark "sätt dig inte på mig" attityd så jag ser inte detta längre så mycket. Jag är övertygad om att de yngre tjejerna gör samma sak idag. Det gör mig förbannad!!

Jag får dock fortfarande som snart 50-årig kaxig kärring ibland sexistiska kommentar - så sent som på Järnvägsmässan förra veckan. I stunden blev jag bara arg och vände mig om och gick därifrån. Idag känner jag att jag skulle sagt något. I framtiden kommer jag göra det i högre grad.

Vi måste stå upp för våra flickor!

Det här är inte ett kvinnoproblem! Alla pappor, bröder, kompisar måste stå upp för vad som är ett värdigt beteende!

Vi föräldrar har en jätteviktig roll att lära våra pojkar att flickor och deras åsikter är lika mycket värda. Det låter självklart men jag tror det finns massor av detaljer. Som att inte tvinga barn att krama folk till höger och vänster. Det är deras integritet och val! Att inte säga "boys will be boys" ens på skämt till barn. Att inte tolerera tafsande etc.

Vi behöver prata med våra tonåringar - inte bara att flickorna ska"passa sig" utan även att pojkarna ska förstå att ett nej är ett nej. Egentligen tom tvärtom, har inte samtycke getts så är det nej - för allt från kramar/tafsande till sex.

Och alla ni killar och män därute! Ni vet ju vilka av era kompisar som 

beter sig illa mot tjejer. Säg till dem!